Psykologin bakom starka relationer

förankring i forskning och psykologi 

Harvardstudien som pågått i mer än 80 år visar att sambandet mellan starka relationer och ett friskt och lyckligt liv är starkare än sambanden till bland annat annat socioekonomisk status, motion, kost och hur mycket pengar man tjänar

 

"- När vi tittade på allting vi kände till om männen när de var runt 50 år, så var det inte deras kolesterolvärden som förutspådde hur de skulle åldras. Det var hur tillfredsställda de var i sina relationer som gjorde det." 
 

Robert Waldinger, forskningsledare i en av världens största studier, The Harvard Adult Study. https://www.adultdevelopmentstudy.org/

Att knyta an till andra motiverar oss att leva

Som människor har vi tre övergripande motivationssystem; 

1) trygghets- och anknytningssökande

2) utforskande och belöningssökande 

3) kamp- och flyktsystemet


Dagens samhälle och livsföring tenderar att trigga vårt kamp- och flyktsystem samt utforskandesystem på bekostnad av trygghetssystemet. Vi tillbringar mycket tid till att oroa oss, jämföra, kontrollera, förutse och planera och vårt utforskandesystem blir överstimulerat av aktiviteter med betoning på framgång, fokus, framsteg och prestation.

Kontakt är nyckeln som kan stärka oss

Inflammation och immunrespons regleras delvis genom social kontakt. När vi upplever en positiv kontakt med andra händer bland annat följande:

-    Inflammation minskar i kroppen

-    Immunförsvaret stärks   

-    Det sker en synkronisering mellan oss, på ett biokemiskt plan,

     bland annat hjärtrytm

-    Det sker en synkronisering mellan oss på ett beteendemässigt plan,

     bland annat kroppsrörelser

-    Vi känner större mening

-   Våra fördomar minskar

-   Vår omsorg ökar

-   Vi känner större tillit och trygghet

* Vetenskapliga referenser se längst ned på sidan.
 

Hur ökar vi medvetenheten om oss själva och våra relationer?
 

-   Vi är närvarande här och nu

-   Vi tränar på att vara medvetna om vad som händer i stunden
    (mindfulness)

-   Vi är nyfikna på den andres värld/perspektiv

-   Vi övar mod att uttrycka våra behov, tankar & känslor

-   Vi svarar an på ett varmt och omsorgsfullt sätt när den andra är öppen
    och sårbar

-   Vi ber om och är öppna för feedback

-   Vi lägger märke till och frågar efter hur våra beteenden påverkar andra

-   Vi tränar på att ta emot reflektioner och feedback av andra på hur vi
    uppfattas

Öppenhet, sårbarhet och välvilja - varför öva?

 

I våra program övar vi bland annat öppenhet och sårbarhet för att skapa större tillit och starkare kontakt. När öppenhet och sårbarhet möts med välvilja, omsorg och acceptans hos mottagaren, kan tillit och ökad öppenhet främjas. Både individer och team kan dra nytta av denna förståelse.

 

Googles omtalade studie från 2015 visade att psykologisk trygghet är den enskilt viktigaste komponenten för att skapa team som arbetar effektivt. De följde under två års tid 180 team för att undersöka vad de mest effektiva teamen gjorde och vad de som presterade sämre gjorde eller inte gjorde. Resultaten visade att det var hur medlemmarna i gruppen pratade med varande och behandlade varandra som spelade störst roll, inte talanger, förmågor eller annat tillsynes viktigt.

Psykologisk trygghet handlar om att känna att man vågar ta risker och vara sårbar inför andra, att kunna erkänna misstag eller t.ex. våga ställa frågor som kan verka korkade och våga be om återkoppling.

 

En modell som kan vara till hjälp för att skapa psykologisk trygghet hos individer och grupper är Öppenhets- och tillitsspiralen. Den är framtagen av Anders Wendelheim, som har mångårig erfarenhet av organisationsutveckling och forskar och undervisar vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

 

Wendelheims modell visar på att tillit och öppenhet är beroende av varandra. För att kunna vara öppen behöver vi känna tillit, och för att vi ska känna tillit behöver vi uppleva att den andra är öppen. Wendelheim menar att öppenhet är något vi aktivt kan träna medan tillit är en konsekvens vi kan uppleva när någon är öppen.

Länge leve vänner - boken från labbet

2020 släpper Natur & Kultur vår kommande bok kring vänskap. Boken bygger på samlad forskning kring hur man kan stärka vänskapsrelationer och är samskriven med hjärnforskare Pär Flodin och psykolog Frida Andersson. Vänskapslabbet bygger på fynd som framkommit i boken och boken inspireras också av det vi lär oss i Vänskapslabbet.

Våra verktyg

Vi integrerar verktyg från:

ACT - Acceptance and commitment therapy

FAP - Functional Analytic Psychoterapy

Mindfulness/meditation

Compassionfokuserad terapi
Hälsopsykologi

Coaching & motiverande samtal

Circling

Authentic relating

Våra bakomliggande teorier​

Inlärningspsykologi

Kontextuell beteendevetenskap

Polyvagal theory

Anknytningsteori

Relational Frame Theory

Vetenskapliga referenser


 

  • Cole, Steve W. (2009) “Social regulation of human gene expression” Current directions in Psychological Science 18(3):132-37
     

  • Diamond, L. M., Fagundes, C. P., & Butterworth, M. R. (2012). Attachment style, vagal tone, and empathy during mother–adolescent interactions. Journal of Research on Adolescence, 22(1), 165-184.etc
     

  • Fredrickson, B. (2013). Love 2.0: How our supreme emotion affects everything we feel, think, do, and become. Avery.
     

  • Kok, B. E., Coffey, K. A., Cohn, M. A., Catalino, L. I., Vacharkulksemsuk, T., Algoe, S. B., ... & Fredrickson, B. L. (2013). How positive emotions build physical health: Perceived positive social connections account for the upward spiral between positive emotions and vagal tone. Psychological science, 24(7), 1123-1132.
     

  • Kok, B. E., and Fredrickson, B. L. (2010). Upward spirals of the heart: autonomic flexibility, as indexed by vagal tone, reciprocally and prospectively predicts positive emotions and social connectedness. Biological Psychology. 85, 432–436.
     

  • Porges, S. W., Jane A. Doussard-Roosevelt, and Ajit Maiti, 1994, “Vagal tone and the physiological regulation of emotions”. Monographs of the Society for Research in Child Development 59: 167-86
     

  • Kim D.A. et al, Social connectedness is associated with fibrinogen level in a human social network.  Proc Biol Sci. 2016 Aug 31;283(1837)
     

  • Tomasello, M. (2009). Why We Cooperate. Boston: MIT Press.
     

  • Waldinger, R. (2015). What makes a good life. Lessons from the longest study on happiness[Video file]. Pristupljeno na: https://www. ted. com/talks/robert_waldinger_what_makes_a_good_life_lessons_from_ the_longest_study_on_happiness.
     

  • Diener, E., & Seligman, M. E. (2002). Very happy people. Psychological science, 13(1), 81-84.

Relationer får oss inte bara att leva längre, de får oss att vilja leva längre